Hemse

Hemse, eller som det tidigare skrevs Hemsö eller Högby, är en gammal bosättningsplats. Därom vittnar ett stort antal fornfynd som gjorts i socknen. Genom att kommunikationslederna fick en knutpunkt i Hemse, utvecklades socknen och samhället. En av de nord/sydgående vägarna på Gotland har sedan urminnes tider haft sin sträckning på ancylusvallen som går genom samhället. Den vägen korsas i Hemse av den väst/östgående väg som leder mellan de viktiga hamnplatserna Klintehamn - Ronehamn. En annan viktig kommunikationsled som betytt mycket för samhällets utveckling är järnvägen som kom till Hemse i slutet av 1870-talet, då som slutstation på sträckan Visby - Hemse. Även mellan Hemse och Ronehamn fanns i början på 1900-talet en järnvägslinje. Den lades ned i efter ett antal år p.g.a. dålig lönsamhet. Den sista kvarvarande järnvägen var mellan Burgsvik - Hemse - Visby - Lärbro och lades ner i början på 60-talet.

Ser man på en gammal karta över Gotland, finner man att Hemse till stor del var kringflutet av vatten. Nu är alla dessa myrmarker utdikade och utgör en viktig areal för jordbruket. I Mästermyr, som ligger väster om Hemse, hittades en kista innehållande en mängd verktyg som en "mäster" hade haft med sig när han gick runt i gårdarna och utförde arbeten. Troligen gick denne man genom isen under en av sina färder och omkom.

De äldsta beläggen för socknen Hemse är Hemsij (1300-talet), Hemsü (1300-talet) och Hemso (1345), men är även känt som Hemsö och Högby.

Någon by med namnet Hemse har dock aldrig funnits.

Man brukar säga på (pa) Hemse, inte i Hemse.